Mitt mellan då och sen. Väntan på hon som måste finnas därute.

I väntan på henne jag inte mött än  Staden var precis tyst. Kall, smutsig snö och tystnad. Där det brukar myllra av människor på en torsdagskväll om sommaren fanns bara ekon av inget. Fötter som trampar, mina fötter. Det nyinköpta skrivblocket i en ficka i väskan. Glas och is. De människor man möter verkar viska …

Fortsätt läsaMitt mellan då och sen. Väntan på hon som måste finnas därute.

Kvinnan som bar ett älgkranie i regnet.

2012-04-14 01:36:45 I naturen lever jag fullt ut. Det är i skogen jag andas. Precis som så många med mig. Allt det där gröna, alla dofter. Stenar och berg, mossa och träd. Mossar eller fast mark under fötterna. Hunden far som ett jehu, upp, ner, över stockar och stenar och smutsiga bäckar. Det spelar ingen …

Fortsätt läsaKvinnan som bar ett älgkranie i regnet.

Den allra mjukaste morgonen.

2011-12-05 06:43:13 Det känns som om hela världen sover. Allt är tyst, förutom musiken jag spelar, allt är mörkt. Lätta snusningar från hunden. Svaga punkter av ljuset från lampor i de kringliggande husen. Jag gäspar och funderar för några sekunder på att lägga mig igen. Men det är underbart att få den där lilla stunden på morgonen. …

Fortsätt läsaDen allra mjukaste morgonen.

På väg

Är jag kär? Jag vet inte, det är allt för tidigt att svara sig själv och andra på den frågan. Är jag förälskad? Samma svar. Är jag förtrollad? Helt klart. Oerhört och oreserverat. Den där känslan av att ångesten aldrig mer kan komma ikapp. Blyga tankar och fräcka tankar. Funderingar på hur man ska behaga. Tillfredställa. …

Fortsätt läsaPå väg