Ingen idé att byta kläder på en trasig man.

Det är lika knepigt varje gång jag vaknar och inte vet vilken dag det är. Oavsett om det beror på att jag tagit en dygnsfylla eller bara sovit bort livet i ren protest mot det självt. Jag vaknar av känslan att jag nog borde börja tänka. Sen sätter det igång igen. Det där rasslet, som …

Fortsätt läsaIngen idé att byta kläder på en trasig man.

Tidigt svammel.

Tidig morgon. Världen står stilla, drar ett djupt andetag och alla går till jobbet. Här sitter jag kvar i soffan. Natten var nästan helt god mot mig. Några uppvaknanden, lite funderingar, lite sömn. På natten står jag sällan still. Fäktar mot väderkvarnar och påtvingad vakenhet. På kvällen är jag helt slut, inte för att jag …

Fortsätt läsaTidigt svammel.

Morgnar i mitt liv.

Mina morgnar ser ungefär likadana ut. Det är av ren självbevarelsedrift jag har det så. Kaffe, cigg och mina mediciner och mina morgontidningar. Det är som en ritual där jag börjar med att ögna igenom Bt och SvD, lägger de olika delarna i en hög på köksbordet, en hög jag sedan vänder på och efter …

Fortsätt läsaMorgnar i mitt liv.

När bruset lägger sig.

Det är tyst i mig. Lugnt och tyst. Det bara måste vara den nya medicinen/medicinerna som gör det där. För det är en sådan markant skillnad mellan hur det brukar vara. Bara en sån sak som att jag nyss ”fastnade med blicken” sådär som jag kommer ihåg att jag gjorde när jag var barn och …

Fortsätt läsaNär bruset lägger sig.