När mannen minns pojken i sig.

Sommaren 1977 var nog den sista tiden jag var lycklig. På hösten väntade första klass, i en skola som ville pressa in mig i systemet och bli som alla andra. Alla skulle vara lika men jag var helt annorlunda. Men allt det där visste jag inget om då i juni när jag cyklade runt i …

Fortsätt läsaNär mannen minns pojken i sig.

Huru vår hjälte förlorade sin barndom till en glödlampa.

Dom kallade mig kråkan kommer jag ihåg. För att jag valde tennisracket istället för slagträ när vi spelade brännboll. Det finns de som kommer ihåg det och tycker jag ska skratt med dem åt det. Fortfarande. Som om min barndom var ett jävla skämt för någon annan att våldta. Jag kommer ihåg hur jag fuskade …

Fortsätt läsaHuru vår hjälte förlorade sin barndom till en glödlampa.

När ilskan tar över

Varje gång jag är till att skratta så känns det som att jag vill slå någon, något hårt. Hårt så att knogarna spricker och blöder, hårt så att polisen kommer och låser in mig, hårt så att jag får lida för min ilska. För mina dystra tankar. Slå någon som ser ut precis som, luktar …

Fortsätt läsaNär ilskan tar över