Tankar kring extremism och vad som föder den.

Jag har just tagit del av en väldigt läsvärd och intressant  studie utförd av ett etablerat och erkänt institut, som påvisar ett samband mellan extrema åsikter och graden av tristess hos individer.

Några forskare vid Kings College har gjort en serie experiment och har kommit fram till ett tydligt resultat: Extrema åsikter är starkt överrepresenterade hos de som har tråkigt.

Ni finner länken till studien längst ner.


Följer gör en del av min egen personliga kontemplation kring frågan.

Det som framförs i resultatet i studien låter för mig inte alls otroligt. Själv har jag nog uppfattningen att det för mig, som resultat av observationer och reflektioner kring människor, såväl personer jag känner väl eller andra människor jag stött på, att många av de människorna med åsikter, värderingar och handlingar som är mest drivna till sin spets är människor med enklare sysslor, eller monotona sysslor.

Kontorsarbete,  enklare eller mer utvecklade hantverk där personen nåts vägs ände utan mer hopp om en förändring i arbetsuppgifter,  ensamarbete, arbeten med obekväma arbetstid, låg utbildning eller avsaknad av eftergymnasial utbildning, eller en utbildning som med åren visar sig vara helt fel för individen men det känns svårt att byta bana. “Livets skola”. Arbeten som inte erbjuder utveckling efter den första inlärningen, eller rent av monotona personliga liv och statiska sociala relationer.

De som befinner sig inom en liten krets likatänkande, oavsett om det är en idrottsklubb eller ett program på ett universitet, och som sitter i sin ekokammare och vägrar vara nyfikna.

Eller Varför inte en kombination av dessa olika faktorer, ofta uppvisar extrema eller radikala åsikter. Ofta av det enklare, svart-vita slaget.  “Brunt är alltid bra, gult är ständigt dåligt”.

Ämnet för extremism kan handla om vad som helst.

Det är ju en stor spridning på ämnet för deras extremism. Allt från religion till politik, över åsikter kring hur att vinylskivor, eller cd, eller MP3 formaten är bäst… Eller att böcker måste på alla sätt överensstämma med de första tryckta exemplaren, hundraser, bilmärken eller egentligen vad som helst.

Men just de två första jag nämner som exempel, religion och politik, är väl de två som står ut som de som kan åsamka störst skada, eller nytta, eller i alla fall förändring.

De har dessutom en märklig förmåga att skapa falanger som aldrig någonsin kommer ge med sig ,eller ens för den delen prata med varandra.

Det finns en väldigt viktig gräns mellan det som är ett intresse eller en stark åsikt och extrema åsikter. Det måste vi inte glömma.

Det kan väl tänkas vara en, av många många förklaringar till att människor fastnar för enkla lösningar som talar till obestämda känslor istället för strukturerade tankar och att de sedan drar dessa svar till extrema absurditeter där en enda handling kan lösa alla problem. “Utrota allt gult, måla allt brunt”.

Jag är inte oskyldig jag heller. Jag har starka och troligen kända åsikter kring politik, religion, könsfrågor och musik. I min värld är Elvis gud men jag försöker att inte bli fanatisk, även om jag troligen har mer meningslös kunskap än vad som är hälsosamt om karln.

Tricket är att ställa sig i spegeln tämligen ofta och fråga sig själv om man verkligen söker förstå alla sidor eller endast låser in sig vid den ena sidan och sedan blir blind för alla andra åsikter, eller att ens åsikter kanske är väl starka för att vara sunda.

checkn

 

Det är lätt att fastna i en åsikt.

En kan lätt skapa sig bilden av en gemensam fiende, politisk, religiös, socialt strukturell, kön, färg, geografiskt avgränsad eller enskilda personer och genom tanken på att denna eller dessa fiender har skuld till alla de fel och brister en ser i sitt eget liv eller i samhället i övrigt blir lösningen lätt att föreställa sig och det även på bekostnad av frågan kring om det hela är rationellt eller rent extremt.

Dessutom splittras stora delar av enskilda grupper av falanger av diverse extremister inom rörelsen eller gruppen.  Feminister, för att ta ett exempel,  som kämpar för ett jämställt samhälle, har sina extremister, av vissa lite nonchalant kallade “feminazister”.

Dessa  propagerar för ett samhälle där olikheter mellan könen i alla lägen skall försvinna genom att man helt enkelt lyfter männens alla privilegier till kvinnorna och och lämnar männen helt utan möjlighet till att påverka, och därigenom väcker många mäns förakt och vips har vi ett könskrig som inte löser något alls.

Det blir lite som att man tror att ingen ser en om man bara blundar själv.

HBTQ -rörelsen som får en ny bokstav tillagd för varje månad och där det protesteras mot omgivande människors vilja att sätta etiketter på folk, men där hela rörelsen går ut på  att man själv sätter etikett efter etikett i form av en bokstav på den egna personen.

Dessutom har jag fått intrycket att de med de mest extrema åsikterna oftast är dåligt insatta i frågan det gäller. Eller att deras argument inte faller innanför någon som helst rimlighetens gräns. För dem räcker det med att “det bara är så” och de ser inget behov av att problematisera eller analysera det hela vidare.

Inte sällan har jag även stött på människor, inom min sociala radar eller i litteratur och samhällsdebatt, som rent av ser kunskap kring diverse frågor som något som varken behövs eller ens önskas. De kan rent av se kunskap, eller nyfikenhet eller lust att diskutera vidare kring deras åsikter som snobberi och elitism.

“Världen är platt, så är det bara, du har väl ögon att se med”?

Det enkla valet.

En söker enklast möjliga lösning på frågan hur man skall förändra sitt eget liv och få¨lite färg tillbaka i det och dessutom en känsla av sammanhang och tryggheten i att vara medlem i en grupp med en gemensam fiende. En försätter sig i att leva i en ekokammaren där den egna gruppens åsikter, värderingaroch lösningar ständigt bekräftas på grund av att man sällan släpper in utmanande tankar eller åsikter utan svaren studsar mellan medlemmarna i gruppen och ifrågasättes aldrig av någon. “Svaret finns, alltså är det sant”.

OBS! Detta är alltså enbart mina egna iakttagelser och reflektioner jag framför nu och är inget som på något sätt är knutet till den aktuella studien förutom att den leder mina egna privata tankar åt just det håller och anknyter därmed till dem.

Läsvärt i alla fall och det skall bli intressant att se en utveckling av resultaten och övriga forskarvärldens svar.


https://www.sciencedaily.com/releases/2016/07/160707115449.htm

Hits: 0

Kommentera gärna, men håll det snyggt och prydligt. Skit åker ner i soptunnan med en gång.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.