Undan, jag ska fram här!

Hemkommen från terapi. Varje gång lär jag mig något nytt, det märkliga är att all den där kunskapen redan finns i mig, den måste bara upp och ut så jag kan beskåda den, vända och vrida på den. En del slutsatser slutar bara i den vägg som ordet “men” utgör. En del blir hängande i luften, behöver tid på sig för att landa. Många är däremot rätt, för mig är de perfekta.

A picture of king Gustav II Adolf receiving a ...
A picture of king Gustav II Adolf receiving a Dutch embassy in the North west tower of the castle Tre Kronor in Stockholm. (Photo credit: Wikipedia)

Idag lyfte jag på det jag redan visste. Jag har kommit långt. Från botten till något som kanske blir toppen, den bästa tiden i mitt liv. Saker faller på plats, sakta men säkert. Mina rakade kinder är långt från det ostyriga skägg som satt där när jag inte brydde mig om vad som växte på mig, inte hade intresse av att hålla det rent. Då när jag bara fanns. På den tiden lämnade jag inga avtryck. Tyckte jag hade gjort mitt. Trodde att ingen ändå brydde sig, att det enda de ville var att vara ifred från min existens.

Jag vet bättre nu. Jag kan spela roll, jag spelar redan roll. Människor bryr sig, hjälper mig, stöttar mig. Den Helande Maria älskar mig. Hur skulle jag kunna vetat det då när den enda vän jag hade var en spindel som bodde i ett hörn av mitt sovrumstak. Fel, jag hade två vänner. Chips, katten, fanns där med. Men ingen annan . Jag hade skurit av all kontakt med världen. För det var så jag trodde världen ville ha det.

Men jag är inte där nu. Jag är på väg. Jag rör mig mot något väldigt gott. Bara en sån sak som att jag själv kom på att jag började tappa kontrollen över alkoholen igen. Nu löser jag problemet. Jobbar aktivt mot ett annat liv .

Duka bordet, brygg kaffe, för nu är jag på väg.

Enhanced by Zemanta

Hits: 0

Kommentera gärna, men håll det snyggt och prydligt. Skit åker ner i soptunnan med en gång.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.